Efter en stund, när man vaknat lite mer kommer man på att benen finns men är medvetslösa, dom har alltså inte somnat utan är djupt medvetslösa.
Och så vaknar man lite till och inser att benknäckargänget är framme.
I vår 1,60 breda säng ligger två 80 cm långa, 8 kilo tunga kattlimpor prydligt från min sängkant till där min sänghalva tar slut.
Visserligen är jag kort - bara 1,60 - men när herrarna Keso och Kanel lägger sig ca 30 cm från fotändans nederkant uppåt som två nästan 30 cm breda limpor på prydlig rad så kan man lätt räkna ut att jag borde vara betydligt kortare.
Sängen är 200 cm lång. 200 - (3 x 30) = 110. Jag borde alltså vara 1,10 kort för att kunna sova i fred för klunsarna.
Men jag är helt övertygad om att om jag så vore hur kort som helst så skulle dom klunsa OVANPÅ mig i alla fall.
Är det det här dom kallar kärlek så vill jag inte längre va med?!!
