Tänd ett ljus

- Hur galen på en skala från ett till fem är man egentligen när man börjar klip-
pa gräsmattorna också runt sitt hyreshus, tänkte jag häromdan när jag slet hund med en tung gräsklippare i fuktigt gräs. Och konstaterade att det hamnar nog på tio ungefär.

Men sen började jag tänka efter. Varför började vi med att klippa gräset? Jo, för det såg för jävligt ut när Botkyrkabyggen farit fram med sina alldeles för stora åkklippare. Det såg inte klippt ut, det såg mer ut som plöjt.

Att klaga hade inte varit ett dugg positivt, bara att stämma in i den allmänna gnällkören. Så vi tänkte: klipp själv då!

Eller som det kinesiska ordspråket säger: "Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus!"

Så nu tänder jag små ljus vad jag än gör i Betongen, rensar, planterar, klipper...

Ur led är tiden

För någon vecka sedan upptäckte jag att en av mina amaryllisar i källaren hade en stor knopp. Jag hade tänkt gräva ner amaryllislökarna på lotten så att de skulle få bli vårblommande för jag lyckas aldrig få dom att blomma till jul i alla fall. Så icke nu heller! Denna tok ville blomma NU och fick därför följa med upp till köksfönstret en sväng.

Någon av dom sista dagarna i augusti slog den ut. Konstig känsla att se en amaryllis i full blom mellan två vita Mårbackor och med full grönska utanför köksfönstret. Den är ju så förknippad med jul. Men vill en växt blomma så är inte jag den som står i vägen för den ambitionen.

Och så här i valtider värmer denna röda, praktfulla blomma mitt röda hjärta lite extra!

När den blommat klart får den och kompisen ändå flytta ner till kolonin. Antagligen kommer den inte att blomma till våren eftersom den är så totalt ur faskommen.