"Here comes the sun, here comes the sun,
and I say it's all right.
Little darling, it's been a long cold lonely winter
Little darling, it feels like years since it's been here
Here comes the sun, here comes the sun
and I say it's all right
Sun, sun, sun, here it comes... "
Så sjöng Beatles på Abbey Road LPn 1969. Eller rättare sagt George Harrison - min "egen" Beatle. Och så sjunger jag idag. Igår gnällde jag över att det inte fanns tussilagon. Idag upptäckte jag att krokusen blommar på Södergavel. (Vi har döpt alla våra rabatter i Betongen till nånting för att kunna skilja på dom.) Så nu är det jäklar i mig vår! Sen får det blir hur mycket "bakom-vinter" - eller "takatalvi" som det heter på finska - som det vill. Det är vår i alla fall!
Otroligt hur fort den enorma mängden snö har försvunnit. Sol, underbara sol, finns det nåt bättre? Den nedåtgående solen färgar våra vita betongfasader i ljuvaste rosa, precis som Taj Mahal. Och i den blå timmen sjunger koltrasten så hjärtat nästan brister.
Vi har lekt trädkramare idag och klätt tujorna i Långrabatten med skuggväv. Så nu står dom där i säck och aska och väntar på att tjälen ska släppa. Att krama en tuja luktar gott! Det luktar cypress. Men det är ett helvete att linda skuggväv runt stora tujor när det blåser som det plägar här uppe i vår Betong.
